Tvivel.
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, dedär som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår
när du somnar om natten, precis som jag
utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset
Du lever för skratten - precis som jag
Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas
Vi proppar i oss och vi vaknar som as
Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor
Dom hjälper mot ledan, precis som du
Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar
och längtar till fredan, precis som du
Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt?
Kan du känna hur det gnager i natt?
Det kallas tvivel.
- , Cecilia
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, dedär som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår
när du somnar om natten, precis som jag
utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset
Du lever för skratten - precis som jag
Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas
Vi proppar i oss och vi vaknar som as
Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor
Dom hjälper mot ledan, precis som du
Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar
och längtar till fredan, precis som du
Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt?
Kan du känna hur det gnager i natt?
Det kallas tvivel.
- , Cecilia
Klarspråk ?
Vad fan är problemet? jag förstår inte riktigt vad som har hänt...
Guidning Tack (!)
Guidning Tack (!)
life
live, love, let go
Ä R .
Mamma jag har, varit för snäll och obstinat
ingen backup, ingen crew
men vi är här, är här
ingen backup, ingen crew
men vi är här, är här
Plugg, mässa och lite tankar.
Sitter o försöker plugga -psykologi. Vilket jag har lätt för men det är svårt att ransaka sig själv och skriva två sidor med bara egna kommentarer och åsikter. Knakse är det svårt att öppna sig, med det svåraste är nog att få ner allr på papper, alla tankar. Man vet vad man tycker men det är svårt att uttrycka det i ord. Dessutom har vi ganska mycket att göra denna vecka så man vet inte rinkgigt vart man ska börja. Psykologi, svenska tal, marknadsföringsprov, filosofi uppsatts.
I torsdags var vi på mässa i katrineholm -Våga vara egen, ung företagssamhet. det var sååå jävla kul! trodde det skulle va jobbigt att ta kontakt med främlingar och släppa på sina hämningar, men det var snarare tvärt om. VILL GÖRA OM!
Dagen började iallafall med att man gick upp klockan sex, eller blev väckt av ammam som skulle åka då. snyft.. Men det gick bra. sen var det bara till att göra iordning sig och ställa fram ALLA grejer så man inte skulle glöma nåt. Maria kommer ungefär halv åtta och vi pratar lite om nervositeten. sen 20 i åtta traskar, eller snarare halvspringer vi ner till parkeringen där paul väntar med minibussen. Efter inlastningen bar det av hem till Tessan. Där väntar hon med ett ännu större lass. sen bar det tillslut av mot äventyret, vi va där vid nio undefär då va hallen redan fylld med människor. Det tod ett tag när vi lassat ut alla grejer ur bilen, men det gick. han tilloch med ringa till en nervös mamma som satt på arlanda och väntade på flyget.
Väl därinne var det bara att försöka organisera sig, oss och allt. Vilket gick skitbra! vILKET JÄKLA SAMMARBETE TJEJER!! Så här såg det iaf ut när vi började (snott bilderna från Maria;)Thanx sweeti<3)
Vi började hänga upp det som skulle hängas upp men det hade nog inte gått utan hjälpen från killarna och utlåningen av den höga byggpallen:P heh.
Maria och jag satte igång o stress limma upp bokstäverna som sista piffning men Tillslut blev iaf vår monter klar och vi blev jättestolta och nöjda, mycket bättre än förväntat!
Vi hade sedan ca en kvart på oss att göra oss iordning inför invigningen och så fort har det nog aldrig gått för mig.Efter uppiffningen var det bara till att springa iväg till den andra byggnaden. väl där var det proppfullt men vi hittade tillslut platser typ längst fram. När vi sedan insåg att det var prisutdelning blev vi lite nervösa men slog ganska fort bort tanken eftersom vi inte förväntade oss att vinna, vi var ju bara där för att ha skitkul. Drt första priset var för 3:e bästa affärsplan, beskrivningen var ganska likt oss och när de sedan sa att de vinnande Uf företaget för 3:e pris va ASS WUTH CLASS UF trodde vi knappt våra öron, vii kollade häpet på varann men rusadesedan upp på scenen för att ta emot vårt pris, 500 kronor, och en varsin vattenflaska:D vilke vi var påväg att glömma i lyckoruset! :P Paul fick sig en knäpp på näsan eftersom han varit så skeptiskt och trotsig mot oss..
Dagen kunde iaf inte ha börjat bättre, har nog aldrig varit med om en liknande kännsla! Lyckorus dan igenom. Vid sex ungeför var dagen slut och det var dags för hemmfärd, vi trödde vi skulle vara helt slut men det var snarare tvärt om -highspeed skulle nog kalla det övertrött:P Så det blev några bilder i bilen hem oxå:)
Jag säger som Maria vi är stolta och glada efter en lång dag.
I torsdags var vi på mässa i katrineholm -Våga vara egen, ung företagssamhet. det var sååå jävla kul! trodde det skulle va jobbigt att ta kontakt med främlingar och släppa på sina hämningar, men det var snarare tvärt om. VILL GÖRA OM!
Dagen började iallafall med att man gick upp klockan sex, eller blev väckt av ammam som skulle åka då. snyft.. Men det gick bra. sen var det bara till att göra iordning sig och ställa fram ALLA grejer så man inte skulle glöma nåt. Maria kommer ungefär halv åtta och vi pratar lite om nervositeten. sen 20 i åtta traskar, eller snarare halvspringer vi ner till parkeringen där paul väntar med minibussen. Efter inlastningen bar det av hem till Tessan. Där väntar hon med ett ännu större lass. sen bar det tillslut av mot äventyret, vi va där vid nio undefär då va hallen redan fylld med människor. Det tod ett tag när vi lassat ut alla grejer ur bilen, men det gick. han tilloch med ringa till en nervös mamma som satt på arlanda och väntade på flyget.
Väl därinne var det bara att försöka organisera sig, oss och allt. Vilket gick skitbra! vILKET JÄKLA SAMMARBETE TJEJER!! Så här såg det iaf ut när vi började (snott bilderna från Maria;)Thanx sweeti<3)
Vi började hänga upp det som skulle hängas upp men det hade nog inte gått utan hjälpen från killarna och utlåningen av den höga byggpallen:P heh.
Maria och jag satte igång o stress limma upp bokstäverna som sista piffning men Tillslut blev iaf vår monter klar och vi blev jättestolta och nöjda, mycket bättre än förväntat!
 | |
|
Vi hade sedan ca en kvart på oss att göra oss iordning inför invigningen och så fort har det nog aldrig gått för mig.Efter uppiffningen var det bara till att springa iväg till den andra byggnaden. väl där var det proppfullt men vi hittade tillslut platser typ längst fram. När vi sedan insåg att det var prisutdelning blev vi lite nervösa men slog ganska fort bort tanken eftersom vi inte förväntade oss att vinna, vi var ju bara där för att ha skitkul. Drt första priset var för 3:e bästa affärsplan, beskrivningen var ganska likt oss och när de sedan sa att de vinnande Uf företaget för 3:e pris va ASS WUTH CLASS UF trodde vi knappt våra öron, vii kollade häpet på varann men rusadesedan upp på scenen för att ta emot vårt pris, 500 kronor, och en varsin vattenflaska:D vilke vi var påväg att glömma i lyckoruset! :P Paul fick sig en knäpp på näsan eftersom han varit så skeptiskt och trotsig mot oss..
Dagen kunde iaf inte ha börjat bättre, har nog aldrig varit med om en liknande kännsla! Lyckorus dan igenom. Vid sex ungeför var dagen slut och det var dags för hemmfärd, vi trödde vi skulle vara helt slut men det var snarare tvärt om -highspeed skulle nog kalla det övertrött:P Så det blev några bilder i bilen hem oxå:)
Jag säger som Maria vi är stolta och glada efter en lång dag.
Tredje bästa affärsplan - Ass with Class UF (Cecilia Gustafsson, Maria Karlsson och Therese Blomddahl)! Dom levererar Dina nya favoritkalsingar! skrivet av Paul.
När jag kom hem kunde jag inte sitta stilla så jag gick runt runt ocg sen började jag städa:P Men när jag väl la mig kan jag ju inte påstå att jag hade svårt att somna!
All good things come to an end
Usch! Sitter och läser Zandras mammas blogg. Jag kan inte hjälpa att gråta, kan inte sluta. Kan inte tänka mig smärtan av att föda ett barn få ha det -se det växta börja gå, springa skratta leka busa, få leva med det i 14 år och sedan helt plötsligt förlöra det på det sättet som dem gjorde. Att förlora någon som betyder mycket för en sätter djupare spår än vad man kankse förstår eller visar. Men att förlora ett barn? Att leva vidare utan det, jag frågar mig själv, HUR FAN GÖR MAN?!
Sanna och jag pratade om det igår. Det är många som mår dåligt just nu och det är mycket som händer. Kankse är det för mycket som händer! Vad har vi utvecklat världen till egnetligen?? Tog verkligen såhär många självmord förr i tiden? Eller är det någonting som kommit nu? VARFÖR? Varför mår så många dåligt, varför pressar vi oss så hårt? Vad får vi ut av det? Inte ett jävla skit enligt mej, bara massa jävla bakslag, vi ser bara ner på oss själva . Hur ser man ut då när man uppfyller alla krav? Är man nöjd då? Eftersom vi lever i ett samhälle där det är helt jävla naturligt att stoppa in främmande ämnen i kroppen utan att bry sig om dess konsekvenser ska alla se ut som nåra jävla ankor med fett insoppat i munnen från arslet och tuttar sora som fotbollar, midjor smala som snören och rumpor så formade som nån jäkla lerstulptur ÄR DET SÅ KONSTIGT ATT TÅNÅRINGAR TAR SJÄLVMORD, de börjar ju fan se ut som nått jäkla blodbad bara det att nuförtiden gör vi det själva, och ingen människa kan förstå varför!!! ÖPPNA ÖGONEN VI LEVER I EN SJUK JÄVLA VÄRD MED SJUKA JÄVLA IDEAL!!!!!
som sanna och jag sa, många -kanske alla tänker nog på det någongång under sitt liv, men att ta steget och verkligen begå den brutala handlingen så måste det någ finnas någonting i ennågonting som gör att man "vågar" klippa av tråden. Vi lever endå livet som på en skör tråd den kan ju gå av vilken dag som helst, när man minst anar det.
(ber om ursäkt för en del hårda ord tycker bara det hela är sååå upprörande!)
Sanna och jag pratade om det igår. Det är många som mår dåligt just nu och det är mycket som händer. Kankse är det för mycket som händer! Vad har vi utvecklat världen till egnetligen?? Tog verkligen såhär många självmord förr i tiden? Eller är det någonting som kommit nu? VARFÖR? Varför mår så många dåligt, varför pressar vi oss så hårt? Vad får vi ut av det? Inte ett jävla skit enligt mej, bara massa jävla bakslag, vi ser bara ner på oss själva . Hur ser man ut då när man uppfyller alla krav? Är man nöjd då? Eftersom vi lever i ett samhälle där det är helt jävla naturligt att stoppa in främmande ämnen i kroppen utan att bry sig om dess konsekvenser ska alla se ut som nåra jävla ankor med fett insoppat i munnen från arslet och tuttar sora som fotbollar, midjor smala som snören och rumpor så formade som nån jäkla lerstulptur ÄR DET SÅ KONSTIGT ATT TÅNÅRINGAR TAR SJÄLVMORD, de börjar ju fan se ut som nått jäkla blodbad bara det att nuförtiden gör vi det själva, och ingen människa kan förstå varför!!! ÖPPNA ÖGONEN VI LEVER I EN SJUK JÄVLA VÄRD MED SJUKA JÄVLA IDEAL!!!!!
som sanna och jag sa, många -kanske alla tänker nog på det någongång under sitt liv, men att ta steget och verkligen begå den brutala handlingen så måste det någ finnas någonting i ennågonting som gör att man "vågar" klippa av tråden. Vi lever endå livet som på en skör tråd den kan ju gå av vilken dag som helst, när man minst anar det.
(ber om ursäkt för en del hårda ord tycker bara det hela är sååå upprörande!)